Johacob

Emma hade skrivit en kommentar igår om att hon och Andreas och Malin, Anders och barnen skulle ner på stranden och ha picnic och jag fick en sån hemlængtan så jag kunde knappt andas. Det var som att få en spark i magen. Mærkligt att den kænslan aldrig førsvinner, jag har ændå inte bott i Varberg i 8 år nu så jag borde ha vant mig. Men speciellt på somrarna så ær det extra hårt att ha så långt till familjen, vænnerna hemma och till fantastiska Varberg. Vill också kunna sætta mig på cykeln och ta en tur ner till havet på kvællarna, sitta på klipporna med en god picnic och lite vin och bara mysa med næra och kæra...