Besøk på kontoret
Idag har varit en stor dag før mig och Alexander. Vi har tagit tåget och tagit oss hela vægen in till mitt jobb! Kændes som en jætteutflykt æven om det bara tar 30 min från dørr till dørr =) Snacka om att det ær en magnet nær man kommer in på kontoret med en barnvagn. På under 10 sek så var det 25 personer runt oss och skulle prata, gulla och kænna. Alexander tog det kolugnt nær han skickades runt. Efter någon timme dock så kænde han sig lite vilsen och fick komma tillbaks till mamma igen før en matpaus. Sedan till Tania, som han ju kænner en del från førr, och mysa en stund till. Det var superhærligt att se alla igen men kændes lite surrealistiskt att værlden liksom har snurrat vidare och att folk faktiskt jobbar som vanligt... Men det ær væl så det ær...
Hørde att det snøar hemma i Varberg idag? Hær har vi det kallt och blåsigt men strålande sol. Men nu... pissregn och halv storm. Så vi njøt vår utflykt idag men nu stannar vi nog hemma imorgon och vilar. Vi ær båda två helt slut =)
På lørdag ska Jacob på pokerafton med grabbarna så jag och Alexander ska vara ensamma. I stort sett i 48 timmar før den baksmællan han brukar få efter pokerafton gør att jag inte ræknar med att han kommer vara vid liv på søndag heller. Det kænns urmysko att jag ensam ska ha ansvar før Alexander, utan møjlighet før hjælp, i så lång tid. Nær Jacob ær på arbete så vet man ju att man bara kan ringa om något hænder men nu finns inte riktigt den møjligheten. Så det kænns lite nervøst. Sedan ær ju också frågan vad jag ska gøra på lørdag... Och vad ska jag æta? Det måste ju vara något som kan tillagas med en bebis på armen eller gå fort om han ska sitta i babysittern. Tips mottages tacksamt før jag ær helt blank! Det ska vara gott!!!
Hørde att det snøar hemma i Varberg idag? Hær har vi det kallt och blåsigt men strålande sol. Men nu... pissregn och halv storm. Så vi njøt vår utflykt idag men nu stannar vi nog hemma imorgon och vilar. Vi ær båda två helt slut =)
På lørdag ska Jacob på pokerafton med grabbarna så jag och Alexander ska vara ensamma. I stort sett i 48 timmar før den baksmællan han brukar få efter pokerafton gør att jag inte ræknar med att han kommer vara vid liv på søndag heller. Det kænns urmysko att jag ensam ska ha ansvar før Alexander, utan møjlighet før hjælp, i så lång tid. Nær Jacob ær på arbete så vet man ju att man bara kan ringa om något hænder men nu finns inte riktigt den møjligheten. Så det kænns lite nervøst. Sedan ær ju också frågan vad jag ska gøra på lørdag... Och vad ska jag æta? Det måste ju vara något som kan tillagas med en bebis på armen eller gå fort om han ska sitta i babysittern. Tips mottages tacksamt før jag ær helt blank! Det ska vara gott!!!
Kommentarer
Trackback